Vi har rent vatten – enligt sägnen;

”Den stora mängden svenskar tror att vi har ett väldigt bra och rent vatten, men vattnet är verkligen inte alls bra.
 Vi har haft ett bra vatten jämfört med övriga världen, men har det inte längre. Det är dock svårt att ändra på invanda folkmuns-sägner för de sitter där som berg.

 Det man kan få höra av de som inte förstår att vattnet är dåligt, är när de bergsäkert påstår att om man inte känner det smakmässigt och inte ser att det ser missfärgat ut eller märker att det luktar illa, så är det rent och hälsosamt.
 En del brukar mer än gärna hälla upp ett glas kranvatten och ett glas filtrerat vatten bredvid varandra för att bevisa det i ett ”blindtest” och säga: – Smaka på det här och gissa vad som är vad! Ofta med en skeptisk, överlägsen ton och blick bakom orden.
 För all del, vi kan ju då lika gärna ta och blanda i en skopa arsenik och uran i det ena glaset, för det varken syns eller känns smak- och luktmässigt det heller, men inte betyder det att vattnet är rent och hälsosamt för det!

 Okunskap och vanemönster är inte så lätt att förändra i mångt och mycket här i livet, och substanslösa åsikter finns det gott om.
 De flesta menar dock oftast inget illa alls med vad de säger, de har nog bara en omedvetet stor tilltro till att det fortfarande är så som de en gång blivit informerade om och vad de hör den stora massan säga. För sådant som upprepas ofta och mycket blir till slut till en slags allmän accepterad lag och norm – fast och nästan orubblig.

Så vad innehåller då vårt ”rena” dricksvatten?

 Föroreningar når vattnet på både naturliga, olycksmässiga, ignoranta och även rent vårdslösa sätt.

 Beroende på var man får och tar sitt vatten ifrån så har varje vatten ofta olika innehåll. En del vattentäkter har extra mycket ämnen ifrån sin kringliggande natur och berggrund, som t.ex uran, radon, järn, arsenik, fluorider, tungmetaller mm … som alla ger eller kan leda till någon form av ohälsa.

 Utöver dessa naturligt förekommande vattenföroreningar så finns det även en hel del som når vattentäkter via förorenad luft och förorenat grund- och sjövatten. Detta kommer ifrån både Sverige och länder i vår närhet såväl som från andra sidan av planeten och förs hit med vindar och vattenströmmar. Det handlar om allt från industriutsläpp, trafikavgaser, gödnings- och bekämpningsmedel i jordbruk, utsläpp från stora djuruppfödningar, till giftutsläpp vid olyckor, radioaktiva partiklar och mycket mer.

 Ännu fler föroreningar tillkommer under transporten till våra kranar via miltals av vattenledningsrör som både i sig själva avger ämnen från själva rörmaterialet (koppar, bly, plaster …) och som slaggar igen av ackumulerade föroreningar som lossnar vid nötning och tryckstötar. En hel del ledningar är dessutom över 50-100 år gamla eller äldre.
 Trasiga avloppsledningar läcker och kontaminerar naturområden och vattentäkter, och trasiga otäta vattenledningar släpper in bakterier och föroreningar från omgivningen.
 Även helt nytillverkade och nylagda plaströr avger kemiska ämnen, såsom det sedan ett antal år medieomskrivna, starkt kritiserade och hälsovådliga Bisfenol A (som finns i bl.a PET-flaskor) – vilket är mycket underligt att fenoler ens tillåts att användas.

Vårt svenska vattenledningssystem lika långt som flera varv runt Jorden, och det rengörs nästan aldrig – och ändå sägs vi ha ett rent vatten!

 Andra vattentäkter har alltför höga halter av kalcium och magnesium (så kallat hårt och extra hårt vatten) och salter mm. Dessa är inga föroreningar i sig, men innebär andra problem som att det svårt att kunna njuta av att dricka vattnet och att tvätta med det, samt att maskiner och rör mm oftare kalkar igen.

Kemikalier och läkemedelsrester

. Som lök på den miljöförgiftade laxen tillkommer dessutom allt det som vi alla skickar tillbaka genom avloppet – kemikalier av alla de slag från hushåll och industri, samt mängder av läkemedelsrester (som bl.a är hormonstörande och ej biologiskt nedbrytbara) som följer med kisset.

 Det är ämnen som vattenverken inte är gjorda för att rensa bort med dagens metoder, och med de begränsade ekonomiska förutsättningar och regelverk som de har att rätta sig efter så lär det inte heller ske på bra länge.

 Allvarliga föroreningar som dessa går därmed direkt tillbaka till vår egen dricksvattenkran och hamnar även rakt ut i naturen och ställer till det för fiskar, djur och andra livsformer som redan har drabbats av beteendeförändringar och blivit allt från dubbelkönade till sjuka och dör ut. I en studie från 2012 hittades 23 sorters läkemedel i svensk aborre, och att av 92 funna läkemedel i inkommande avloppsvatten så passerade 85 sorter rakt igenom, opåverkade av reningen!

 Det är idag vida känt via vattenstudier och mediabevakning att vi ofrivilligt får i oss väldigt många sorters receptbelagda och receptfria läkemedel, som vi inte alls borde få i oss. Med sina okontrollerbara och nu personligt felriktade verkningar, biverkningar och helt okända cocktail-effekter kan de leda till många hälsofaror. Speciellt för dem som redan har ett svagt immunförsvar och är dåliga.
 Det kan även slå bakut för dem som intar medicinsorter som absolut inte får sammanblandas med vissa andra läkemedel.

 Ju längre tiden går desto mer och mer ökar dessa mängder i vattnet.
 Det här sker eftersom det återcirkulerade vattnet är helt orenat ifrån dessa ämnen, samtidigt som vi för varje återanvänd liter släpper ut ännu mer av dem i avloppet, pga den vardagliga och alltmer ökande konsumtionen av dessa produkter.

 Det betyder att det orenade återcirkulerade vattnet passerar genom och tas upp av våra kroppar och naturens livsformer om och om igen. Vi och alla andra livsformer kommer därmed att påverkas av en allt ökande föroreningsgrad ju längre tiden går.

 Föroreningsmängden av kemikalier och läkemedelsrester blir alltså bara värre och värre med tiden, om vi inte gör något åt det.
 Det hela är ett oroväckande eskalerande problem.

Vattenreningsverken hänger inte med. 

Att det hela ens förekommer är för att det har saknats och saknas fortfarande tydliga styrningar, regler, efterhandsresurser, kunskap och intressebrist bland både makthavare, marknaden och befolkningen i stort för att förhindra att föroreningar hamnar i vårt vatten.

 Det pågår ett flertal utredningar både nationellt och på EU-nivå för att skapa sig en förståelse av hur det ligger till och för att ta fram preventiva åtgärder och efterhandshanteringar av ämnena.

 Det rör sig bl.a om att försöka minska mängden av onödigt utskrivna läkemedel, införa fler djupgående miljöriskbedömningar, nå fler frivilliga miljöklassificeringar av nya läkemedel, skapa nya miljömål i etapper, samt att göra informationsinsatser till bl.a yrkeskårer och allmänhet kring miljöhantering (t.ex att oanvänd medicin inte får spolas ned i avloppet utan bör återlämnas till Apoteken) till att försöka förbättra reningsmetoderna i avlopps- och vattenreningsverken.

 Det är ingen lätt uppgift att åstadkomma något bra såhär långt i efterhand. Det är komplicerat och det är många marknadskrafter som vill ha det oförändrat.

 Man vet nog heller inte riktigt i vilken ände som det hela ska börja nystas upp. Det finns troligen hundratals eller tusentals föroreningar som ännu inte upptäckts i våra vatten eftersom det ännu inte ingår i vattenverkens och myndigheternas rutiner att ens leta efter dem.
Idag utförs regelbundna mätkontroller efter ett mindre antal kända föroreningar men man missar därmed så många andra som kan vara potentiellt sett mer ohälsosamma än de hittills kända.

 Ett exempel är när man i Tullinge år 2011 upptäckte det mycket svårnedbrytbara PFOS (som numera är förbjudet, och är en variant av perflourerade ämnen som benämns som PFAS) som har spridits ut i stora mängder. PFOS härrör bl.a ifrån flera decenniers användning av ett brandsläckningsskum runtom i landet. 
Det hela klassas som vår allra största giftskandal i modern tid och det har uppskattats att 3,5 miljoner (!) svenskar har exponerats för det dagligen via vatten och mat.
 Ingen har haft vare sig kunskap, översyn och kontroll över hur det har hanterats (trots att PFOS är känt för att vara ett av de allra mest utspridda gifterna runtom i världen).
 Därför har det tidigare inte gjorts några mätningar av dess förekomst i dricksvattentäkter eller naturmiljöer.

 Det är skrämmande, minst sagt, hur sådant kan ske och ha fått pågå så länge. Men det är väl den gamla vanliga visan att konkurrerande tekniker, vinstintressen och behovs”nytta” väger högre än förnuftet och viljan till att först förstå vad det är som man har tillverkat innan det tillåts att släppas ut på marknaden. 
PFOS är säkerligen långt ifrån det enda vitt spridda ohälsosamma ämne vi kommer att hitta i vatten, luft, maten, prylar och naturen.

 Ett sätt att upptäcka vad som mer finns i våra vatten vore att börja screentesta efter alla möjliga tänkbara ämnen som man vet existerar i produkter från förr till idag och som kan vara potentiellt hälsovådliga eller naturförstörande. 
Men det är hiskeligt dyrt och komplext att genomföra, för det finns ju 100.000-tals ämnen att hålla reda på ute på den fria marknaden. Dessutom tillkommer det flera tusen helt nya kemiska föreningar varje år, som man inte heller vet hur de påverkar vare sig miljö eller hälsa, ej heller på vilka sätt som de kan sprida sig eller hur dess egenskaper förändras med tiden.

 De politiska krav som förs fram för att förbättra alla reningsverk mot just läkemedelsrester motarbetas dock av EU, med motiveringen att det blir för dyrt. Det här betyder alltså att det finns en medvetenhet om problemet, men att EU väljer att ignorera det till förmån för annat som anses vara viktigare i välfärdssamhället.

 Det är också lätt att sådana här typer av föroreningar aldrig riktigt kommer till allmän kännedom om vad de egentligen kan ställa till med på kort och lång sikt, eftersom de flesta av dem inte upptäcks alls pga alltför snävt kontrollspektrum eller att ämnena av någon instans har klassats som ”ofarliga” mängder och därmed så rapporteras eller varnas det inte för dem.

 Det enda som inte mörkas lika lätt är när det uppstår vattenproblem med plötsliga massutbrott av t.ex magsjuka pga virus eller parasiter som slunkit in i vattensystemen. Det är först då med stor bevakning i massmedia som det tas på större allvar och förändringar kommer till stånd för att försöka förhindra liknande upprepningar. 

Knivsta kommun i samarbete med KTH är glädjande först i Sverige med att effektivt rena allt sitt avloppsvatten ifrån läkemedelsrester. De använder sig av ozon som reningsteknik och lyckas nu därmed få bort hela 90% av läkemedlen. Linköping planerar nu också att bygga till ozonering i sitt reningsverk (beräknas bli klart år 2016).
 Det här ser lovande ut. Vi får hoppas att många fler reningsverk i landet och runtom i världen snart hänger på och gör detsamma.

Om klorering av dricksvattnet: 

Sedan länge använder vattenverken en reningsmetod som förhindrar hälsovådliga nivåer av levande bakterier och virus genom att blanda dricksvattnet med klor. Kloret är effektivt mot detta, men dessvärre också dubbeleggat då det även har ohälsoeffekter.
 Det bildas nämligen många olika klorföreningar i vattnet som inte är bra, en del är t.o.m potentiellt cancerogena.

 Detta är inte okänt, utan det är en medveten medelväg man har valt att använda sig av. Om klor inte skulle tillsättas så skulle vi drabbas mycket oftare av alla möjliga slags sjukdomar som vi därmed knappt märker av idag.

 Klor används ofta även i simbassänger, och det har på senare år upptäckts att kloret reagerar med svettprodukterna ifrån alla badare och bildar klorföreningar. Dessa visar sig vara orsaken till att det är så många av simmarna och ur simhallspersonalen som drabbas utav överkänsligheter som allergi och astma.

 Man har börjat använda och testa andra reningstekniker i både vattenverk och simhallar, som t.ex ozon och UV-ljus.

Sägnen är en myt:
 Svenskt kranvatten är inte rent!

 Med kännedom om allt ovanstående och kring allt det ovissa som vi ännu inte känner till, så kan ingen, vare sig vi själva, politiker eller ens forskare med säkerhet påstå att vårt nuvarande dricksvatten är ofarligt eller ens hälsosamt.

 Speciellt när cocktail-effekten och långtidsinverkan gör det hela så svåröverskådligt. De som fastställer vad som ska anses vara tillåtna gränsmängder av föroreningar och kemikalier mm måste både gissa och ställa det i perspektiv mot beprövad vetenskap, ekonomiska och politiska rättesnören och starka lobbande marknadskrafter.

 Men … ska vi som medborgare verkligen tillåta att vi ofrivilligt tvingas konsumera ett alltmer orent vatten, som ger både kända och högst ovissa ännu okända påverkningar på hälsa, djur och natur? 

Vi behöver dock som väl är inte vänta på en nationell förändring som kan ta evigheter att få till stånd med nya miljömål och vattennormer. 
Vi kan redan idag ta tag i saken och själva förbättra dricksvattnets kvalitet riktigt bra på egen hand.

Du kan själv rena ditt dricksvatten: 

Vi har som väl är friheten att själva påverka den vattenkvalitet som kommer genom kranen och egna brunnen. För hur det än blir med en bättre rening i våra vattenverk eller ej, så är det ändå befolkningen som alltid får betala notan i slutänden, samt de stackars djuren, fiskarna och naturen som inte har något som helst att säga till om.

 Tills dess att vi vet hur det blir med kommande reningstekniker i vattenverken eller ej så är det helt klart totalt onödigt att vi ska få i oss alla dessa föroreningar! Vi vill ju förstås inte riskera att bli sjuka vare sig nu eller i framtiden om det visar sig störa vårt genetiska arv, och vi har ju definitivt ingen som helst nytta av föroreningarna.

Det är inte dyrt att rena sitt vatten själv som många tror. Däremot är det mycket mer kostsamt både lidandemässigt och ekonomiskt att vänta och ta hand om vatten- och hälsoproblemen i efterhand. 

Så nog finns det verkligen fog för att med sunt förnuft ta tag i det själva och investera i en bra vattenrenare till vårt eget hem och till vår arbetsplats.

 Genom att sköta vår egen vattenrening så gör vi något bra för oss själva och våra nära och kära, och får en betydligt större chans till en hälsosammare framtid.

Hur du väljer en passande vattenrenare

: Det finns väldigt många sorters vattenrenare på marknaden, både bra och mindre bra och även riktigt dåliga. Det är dessvärre en riktig djungel med påståenden om allt möjligt, så det är inte lätt att veta vad som är bra eller ej. 

Det finns allt från enkla till avancerade allround-renare som tar hand om flera eller många olika sorters föroreningar, och det finns renare att användas vid specifika vattenproblem (t.ex om du har egen brunn och problem med järn, arsenik, eller höga bakteriemängder osv).

 Om du behöver en specifik renare, så välj en som motsvarar den vattensort och det vattenproblem som du har.

 Om du inte vet vad du har för vatten eller vilka föroreningar som upptäckts där du bor så hör med din kommun. Du kan också själv på egen bekostnad eller i en gemensam grannsamverkan tillsammans skicka in ett vattenprov för analys hos ett mätlaboratorium (t.ex Eurofins) för att få reda på vad det innehåller. 

Om du är osäker på vad du behöver för en slags vattenrenare, så välj en så bred och bra allround-vattenrenare som du kan hitta.
 Nedan finner du en del tips att tänka på vid val av vattenrenare.

 G1 Plus som jag säljer är väldigt bra både som bred allround-renare och även som specifik renare, och har ett klart överkomligt bra pris. Den kan jag verkligen rekommendera till dig.

Att tänka på vid val av vattenrenare

: Välj främst en vattenrenare som presenterar testresultat för hur den renar i våra svenska vattenförhållanden. Vattenrenare kan nämligen bete sig olika i olika länder, pga vattens olika egenskaper och dess unika innehåll. Därför kan ett filter fungera bra i vissa länder och lite sämre i andra.
 Detta är bra att tänka på om du funderar på att beställa en renare ifrån utlandet, eller köper den utav någon firma som importerar och inte testar hur den verkligen beter sig i svenska vattenförhållanden.

 Välj också en vattenrenare som inte kan börja släppa ifrån sig av de föroreningar som den har fångat upp. För du vill ju inte plötsligt få i dig en skyhög koncentration av något ohälsosamt som lossnar och hamnar osynligt för ögat i dricksglaset.
 Många av de vanliga klassiska filterna har en porstruktur som rör på sig eller vidgas när det uppstår tryckstötar eller temperaturskillnader i vattnet, eller att materialet i sig förändras med tiden och tappar sin mekaniska stabilitet och styrka.

 Detsamma gäller för en del renare som arbetar med vissa former av jonbytesteknik. En del sådana filter kan när de har mättats (dvs förbrukats) då tvärtom i stället börja släppa ifrån sig av de insamlade ämnena, just pga att jonförändringsprocessen blir instabil. Då kan det bli farligt, för man ser det ju inte med ögat och det är fortfarande ett normalt vattenflöde ur renaren.
 Så se därför alltid till att byta ut dessa typer av filter regelbundet mot nya innan de hinner mättas och förbrukas, såvida instruktionerna för den typen av vattenrenare inte säger något annat. 

Köper du en alltför effektiv renare som även tar bort samtliga viktiga mineraler (som t.ex omvänd osmos eller apparater som ångar upp vattnet), så glöm då inte att tillsätta mineraler och spårämnen i efterhand antingen i vattnet eller via mat och kosttillskott. Annars så kan det vattnet laka ur din kropp på de mineraler du redan har, ifall att du dricker mycket utav det.
 Ett vatten utan mineralinnehåll kan även pH-mässigt bli något surt, strax under pH 7. Då behöver du balansera med en alkalisk kost eller höja vattnets pH-värde något med hjälp av mineraler och alkaliska ämnen eller blanda det med alkaliska fruktsafter.

 Se även till att sköta om vattenrenaren regelbundet och byt ut filter i god tid innan de är förbrukade. Detta minskar risken för att det kan uppstå bakterietillväxt och inte blir mättat och förlorar sin funktion.





Tips på bra vattenrenare för små hushåll och ända upp till storförbrukare: Lyckligtvis finns det jättebra fungerande vattenreningsmetoder så att vi på eget initiativ kan dricka och använda ett rent och gott vatten.

 Till det egna hushållet kan jag starkt rekommendera dig G1 Plus. 
Den är mycket effektiv, pålitlig, testad i svenska vattenförhållanden och den släpper inte ifrån sig det som den har samlat upp.
 Den lämnar också kvar de viktiga mineralerna i vattnet, och finns med ett extra tillval för dig som har ett alltför mjukt vatten och som behöver tillförsel av extra mineraler och spårämnen.

 Utöver denna så finns det flera andra modeller med samma effektiva filterteknik och även större järnfilter och andra specifika filter, som jag kan ta hem åt dig om du är intresserad. Modellerna har plats för fler antal filterpatroner och kan monteras antingen under diskbänken eller direkt på huvudvattenledningen.


 Det finns även flera olika vattenrenare även för små, mellanstora och stora företag, arbetsplatser, skolor m.fl.
 Man kan nämligen montera samman dessa mikrospiralfilter i serie med varandra och även kombinera med specifikt önskade specialfilter.

 Det finns modeller med upp till 8 inbyggda filter tillgängliga i Sverige, och tillverkaren har även modeller för ända upp till 32st filterinsatser, som kan tas hem på beställning om så önskas.

 De stora G8-G32 har volymkapaciteter upp till max 12 m3/h, är helt suveräna och används bl.a i reningsanläggningar för kärnkraftsavfall.


 Så ifall du själv för eget behov, eller ditt företag, skola eller kommun eller annat önskar en specifik vattenreningslösning som du/ni kan lita på, så kontakta mig gärna så kan vi tillsammans hitta en lösning som kan passa just er bäst. Finns modellen inte redan hemma i Sverige, så tar jag hem den via importören åt er.
helenabagenhammar@me.com
Info om det vatten vi har på Jorden

Vatten är ett ämne som är enormt mångfacetterat och lika mystiskt och fascinerande som det är grunden till allt liv (i alla fall såsom livets grunder uppfattas till att vara med dagens ögon sett). Det är ett ämne som vi har allra mest av men fortfarande vet allra minst om!

Nästan allt vi gör i livet hänger direkt eller indirekt samman med vatten på ett eller annat sätt.

Vattnet täcker cirka 70% av planetens yta och det allra mesta består av saltvatten. Det är också i världshaven som 50% av vårt syre (O2) bildas, tack vare de naturliga marina mikrober som lever däri. Haven är som en stor levande organism vars funktionssätt påverkar hela världen.

Att förorena haven är därmed precis lika illa för livet på Jorden som att förstöra luften och regnskogarna, och de påverkar dessutom varandra så att förändringseffekterna kan bli kraftiga även vid små förändringar, om systemet befinner sig nära en tipping-point. Så vi måste verkligen vara rädda även om haven.

Det är bara cirka 2-2,5% av allt vatten som är sötvatten (inklusive isen på Jorden) som vi kan dricka, och alla sjöar och bäckar står för bara 0,01% av allt vatten som finns.

Hälften av världens sötvatten finns i Himalaya och förser halva världens befolkning med dricksvatten och mat ifrån jordbruksgrödor. Denna sötvattensmängd är just nu med om en stor förändring pga ett allt varmare klimat. Forskarna och befolkningarna oroas över att det inom inte alltför lång tid kommer att leda till både stor vattenbrist och förödande skador i de asiatiska länder som får sitt vatten via de stora floderna ifrån Himalaya´s smältande glaciärer och tusentals bergssjöar. Det är ett mycket oroväckande och högst verkligt jätteproblem.

Tills dess att vi har kommit på en storskalig rening av saltvatten för att kunna dricka och använda oss av det, så ska den pyttelilla mängden sötvatten räcka i oräkneligt många generationer framöver.

Men i stället för att använda det klokt och varsamt så förorenar vi det mer och mer … och använder det bl.a till – toalettspolning!
Det är helt galet.

Så dagens tillgängliga dricksvatten är alltså bara en pytteliten pöl, som vi borde vara mycket rädda om.

Om överflödet och bristen på vatten

Det är så vanligt med vatten i vår vardag, att det liksom alltid finns där, så att vi tar det för givet. Åtminstone för en del av världen.

Vattenresurserna är dessvärre mycket orättvist fördelade över vår jord, så det är långt ifrån alla medmänniskor som har vår lyx att kunna spola fram och använda det precis när och hur mycket vi vill.

Lyxen har också gjort oss otroligt beroende av att vatten alltid ska finnas tillgängligt i vår vardag. Något som vi ofta inte inser förrän vi chockartat blir varse om det när vattnet plötsligt inte kommer ur kranen under några timmar, en dag eller två, i samband med skador och renoveringar.
Ännu värre blir det när elen plötsligt försvinner och den elektriska vattenpumpen stannar upp och vi står där helt utan både kall- och varmvatten och ström.
Även ett häftigt regn som sveper in och orsakar översvämningar kan plötsligt göra vattnet odrickbart och vardagssituationen ohållbar under en längre tid (om vi inte har en egen bra pålitlig vattenrenare då, förstås).

Så det blir snabbt kaosartat när vi blir utan vatten i vår egen vardag. Ännu värre kan det bli på en större global skala med ev. stridigheter och ekonomiska sanktioner länder emellan vid bristande tillgång på användbart rent vatten.
Vem vill vara med om sådana katastrofer, när det kan undvikas genom att vara rädda om vårt vatten?

Så vi borde verkligen tänka om och både minska samt förändra vår vattenanvändning och vårt förorenande.

Vi borde även dela med oss mer av dricksvattnet och av existerande effektiva reningstekniker till alla medmänniskor på vår jord som sedan länge eller nyligen har fått stor brist på dricksvattentillgångar – utan att de ska behöva bli skuldsatta över öronen för all framtid för att få tag i något så nödvändigt som rent vatten.

I områden där det inte finns någon tillgång till sjöar och grundvatten, kan vatten tas ur luftfuktigheten och därefter renas. Det finns redan tekniker för detta idag som skulle kunna hjälpa många, om de bara får hjälp med att anskaffa det och utbildas i hur man sköter om det.

Vilken framtid vill vi lämna efter oss?

Mitt i alltihopa, så är livet ändå helt otroligt fastän det får sina rejäla törnar. Forskare säger att 99,5% av allt liv som någonsin har funnits på Jorden har dött ut pga naturkatastrofer och istider mm – inte bara 1 gång, utan det har tydligen inträffat och upprepat sig vid minst 5 tillfällen under historiens gång!

Trots detta så ser vi idag en sådan enorm artrikedom av djur, växter, fiskar, människor och livsformer av alla möjliga slag! Livet verkar vara en riktig baddare på att leva vidare oavsett vad det är med om, och adapterar sig via evolutionen enligt de nya livsnormerna.

Så en liten del av livet kommer även framöver att överleva, adaptera sig, mutera och byta funktionssätt efter hur planetens betingelser förändrar sig både naturligt och på grund av mänskligheten.

Det är högst troligt att även människorna som överlever kommande naturkatastrofer fortsätter att utvecklas vidare och får en lite annan form, storlek och funktion än hur vi är idag.

Om vi ponderar att vi även dumt nog fortsätter att förorena både Jorden och oss själva, så lär nog också framtida hälsokostråd låta annorlunda än vad de gör idag.
Det skulle inte förvåna alls om evolutionen ställer om kroppssystemen så att vi till slut rekommenderas att få i oss en viss mängd kadmium och annat som vi idag kallar för föroreningar, för att förbli friska.

Det låter inte klokt, men det är inte otänkbart. Jag minns så väl hur den mycket kunniga skribenten, författaren och hälsoutövaren Ingrid Franzon i början av 2000-talet skrev en mycket intressant artikel om detta i Näringsmedicinsk Tidskrift.

Men även om det nu skulle bli såhär, så kantas den långa vägen dit av mycket lidande, naturförstörelse och enorma samhällskostnader.

Om vi hellre vill, och det vill väl de allra flesta av oss, att livet ska få fortsätta att vara ungefär så som det är nu – och helst bättre och för så lång tid som den naturliga livsrytmen gör det möjligt – så måste vi förstås göra något åt våra föroreningar och vårt nuvarande destruktiva livssätt innan det är för sent.

Varför ska framtida generationer behöva betala för vårt levnadssätt? De lär ju gärna hellre vilja ha en möjlighet att få leva sin samtid på sitt eget sätt, eller hur?

Hur kan vi vara rädda om vattnet?

Samtidigt kan vi passa på att lära oss att minska på våra egna miljöbelastningar. Det är mycket vi kan göra.
• Minska vår vattenanvändning.
• Byta till mindre naturstörande (så kallade ”miljövänliga”) produkter och tjänster vid val av tvättmedel, tvål, schampoo, biltvättar osv.
• Köpa giftfria ekologiska kläder och andra hushållsprodukter.
• Köpa och skänka till secondhand
• Lämna in överblivna mediciner och andra miljöfarliga ämnen till Apoteken och sortergårdarna.
• Leva hälsosammare, äta rätt och måttligt, så att vi håller oss så friska som möjligt för att undvika framtida medicinbruk mot livsstilsorsakade åkommor
• Vi kan gå, cykla eller ta kollektivtrafiken dit vi ska, samåka eller byta till en miljöbil, eller åtminstone köra så lite som möjligt med den bil vi har just nu.

Vi kan helt enkelt börja med att göra sådant som vi har råd med och en praktiskt möjlighet till, så kanske det också börjar sprida sig som ringar på vattnet och inspirerar fler.”

För många bäckar små, gör en stor och renare å.
Ha det så underbart i livet! 🙂